Under de senaste decennierna har det skett stora framsteg i behandlingen av ångest och affektiva syndrom. Nya effektiva behandlingar som många bygger på KBT har utvecklats för de flesta tillstånden inom mental hälsa. Dessa metoder har varit snävt inriktade på de enskilda symtom som kan kopplas till en viss diagnos, tex panikattacker eller rädsla för social granskning. Nyare uppfattningar i forskningen visar dock oftare likheter mellan diagnoserna än olikheter, symtomen överlappar mycket ofta varandra. Tex finns oro med vid alla ångestsyndrom även om fokuset på oron kan variera (oro för anhöriga, oro för att få en panikattack, oro för vad som händer om jag inte tvättar händerna mm). Det finns även en likartad behandlingsrespons av sådana syndrom. Vidare finns även en stor samsjuklighet mellan de olika diagnoserna som man inte kommer åt med mer specifika behandlingar. Summa summarum finns vissa generella sårbarhetsfaktorer som kan bidra till utvecklingen av ångest, depression och andra närliggande syndrom och som kan vara effektivare att behandla tillsammans än de olika symtomen var för sig.

Sammantaget har forskningen hittat tre grundläggande sårbarhetsfaktorer:

  1.  Ångest, depression och andra närbesläktade syndrom präglas av negativa känslor.
  2. Personer med sådana tillstånd har en negativ inställning till sina känsloupplevelser (det är fruktansvärt att känna så här. Jag är svag som känner ångest).
  3. De negativa känslorna leder till att individen gör allt för att slippa känna känslorna i vad vi kallar undvikande- alt säkerhetsbeteenden

Det Transdiagnostiska perspektivet eller diagnosöverskridande perspektivet innebär bland annat att vi ser bortom diagnosen. Mer och mer forskning visar idag att många av de affektiva diagnoserna som tex ångest och depression har likartade tendenser i både problembild, men även vad individen måste lära sig hantera på annat sätt. Våra metoder och tillvägagångssätt i behandlingen hjälper dig som klient att:

  1. Förstå de bakomliggande behoven som dina tankar, känslor och handlingar ger uttryck för samt vad de leder till här och nu men även på längre sikt.
  2. Bli medveten om vad som händer i och runt dig här och nu.
  3. Utmana de automatiska tankar kopplade till yttre (tex att komma försent) och inre (tex förnimmelser om en kommande hjärtattack) hotbilder och öka den psykologiska flexibiliteten.
  4. Identifiera och förändra problematiska handlingar eller känslomässiga beteenden (individen lär sig att agera in i ett nytt sätt att känna).
  5. Lära dig en ökad medvetenhet och tolerans gentemot kroppsliga förnimmelser och känslor.
  6. Lära dig att själv kunna trygga dig i hotfulla situationer.

Även i det transdiagnostiska perspektivet har det utvecklats ett flertal olika metoder. I vår verksamhet använder vi främst Compassionfokuserad terapi som är en integrativ metod. Med integrativ menas att den kan kombineras med annan metodik. Vi använder Compassion i all vår metodik för att bland annat utmana den negativa inställningen till känslor, andra människor, händelser och platser (vår inre kritiker) samt att bygga in trygghetskänslor i individen. En annan metodik som vi använder är Schematerapi. Schematerapi har visat sig ha hög effekt på tex personlighetsstörningar, våldsutövare, våldsoffer, PTSD, andra trauman, barndomstrauman mm. En tredje metod som vi använder är Unified Protocoll. Vi använder den främst i gruppverksamhet på plats i våra lokaler eller i digitala grupper