Vi får hela tiden till oss att vår psykiska hälsa blir sämre och det pågår både en vetenskaplig som populärpolitisk debatt i varför den ökar och hur vi kan lösa den. Många skriker efter mer pengar till vården och andra efter verkningsfulla metoder. Idag finns det bra metoder, men också läkemedel som stöd i en psykosocial behandling. Det vi pratar mindre om är vår sociala omgivnings betydelse.

För mig som har många år inom beroendevården där jag började som en tolvstegsbehandlare har hela tiden arbetat för att göra självhjälpsrörelsen intressant för klienten. Många gånger om inte alla när jag pratat med klienten om varför jag tror att det är bra att delta där, har jag lyft vårt sociala behov. Vi är människor och vi är skapta för att behöva varandra och det finns flera argument till det. Ett sådant argument skulle kunna hämtas från inlärningsteorierna. Ett kraftigt inlärningsverktyg som ofta används när vi arbetar med KBT är bland annat modellinlärning. Vi härmar andras beteenden! Du känner säkert igen dig när du är med någon som gäspar, visst blir du oxå trött då? På 70 talet lyckades forskare identifiera vad de döpte till spegelneuroner, neuroner som härmar våra motparters neuroner och redan där kan vi se att det finns ett behov av att ha ett positivt nätverk runt oss.

Under de sista 30 – 40 åren kan vi skönja en samhällsutveckling där vi i större och större utsträckning utökar tex golvytan i våra hem, flyttar längre och längre från våra ursprungsfamiljer och kanske inte heller umgås i den utsträckning som vi skulle vilja med våra kärnfamiljer. Vi blir på så sätt mer och mer isolerade öar även om vi finns bland människor. Kanske det till och med är så att vi i större utsträckning idag än för 30 år sedan har färre riktigt goda vänner. Ni vet sådana som vi kunde berätta allt för!

Men det finns även ett annat argument som jag tycker är intressant! På 60 och 70 talet forskades en hel del på vad som händer i hjärnan när vi tar droger. På den tiden när instrumenten inte var lika sofistikerad som den är idag användes råttor som försöksdjur. Det man bland annat kom fram till var att många råttor hellre valde vatten med kokain i än vanligt vatten och utifrån det kunde man även se hur det limbiska systemet byggdes om framförallt vid de receptorer där signalsubstansen dopamin var inblandad. Det limbiska systemet i vår hjärna fyller väldigt många funktioner och dopaminet styr bland annat vårt belöningssökande beteende. Tex, jag äter en god bit mat och jag känner en positiv känsla efteråt. Det medför att jag gärna äter den maten igen under liknande omständigheter. Vi har sex och vi tycker om det, vilket gör att vi gärna upprepar det flera gånger. Det som händer vid dessa tillfällen är att hjärnans dopaminsystem sprider lite mera dopamin och vi får en känsla av välbehag. Både mat och sex är något väldigt naturligt och belöningen säkrar därför att vi överlever och säkrar vår arts överlevnad.

Men med drogerna sprids mer dopamin är vad hjärnan klarar av att hantera och vi får ett jätterus av välbehag av dopaminet samt en känsla av att det där vill jag ha igen. Tar vi drogen tillräckligt många gånger kommer vi bränna sönder synapserna som gör att vi inte kan känna samma välbehag och vi måste därför ha mer av drogen för att uppnå effekten. Vi har därför fått en toleransökning.

Ungefär samtidigt som denna forskning bedrevs var det en psykologi professor som la märke till en sak. Alla råttor i försöken satt instängda i små burar. Han ville prova en annan sak och byggde därför en råttpark. En park där råttorna kunde leka, äta när de ville, ha sex när de vill osv. Det han kom fram till var att nästan ingen av råttorna valde vatten där man blandat i kokain, utan valde istället vanligt vatten. För försöksråttorna i de små burarna var resultaten de raka motsatsen.

Tänk om det är så, att om att vi människors hälsa skulle bli bättre av att umgås med andra människor oavsett om det handlar om depression, missbruk eller annat. I RevErea tror vi det. Därför ser vi gärna att ni i vår behandling även söker stöd från andra genom att tex utveckla era fritidsaktiviteter.