Vårt arbetssätt

Vårt teoretiska stöd

Behandlande utredning (Planering)

I vårt kartläggningsarbete använder vi främst verktyget Motivationshöjande behandling (MET) som är en behandling som syftar till att uppmuntra och utveckla motivation till förändring av alkoholkonsumtionen hos personer med alkoholberoende (Om ni söker hjälp utifrån annan problematik anpassar vi innehållet därefter). I MET arbetar vi med att stödja patientens förmåga att fatta ett välgrundat beslut om förändring.

MET innebär i korthet att man använder Motiverande samtal, (MI) för att undersöka alkoholens roll för individen ur ett medicinskt, psykologiskt och socialt perspektiv. Kartläggningen av alkoholens eventuella effekter består av en intervju, ett antal frågeformulär samt alkoholrelaterade biomarkörer. MI används också för att återkoppla och värdera undersökningsresultaten. Efter återkopplingssamtalet följer tre MI‑samtal. En närstående rekommenderas att delta i samband med återkopplingssamtalet. Vartefter som patientens motivation ökar och diskuteras, kan den också konkretiseras i en skriftlig plan för förändring av alkoholkonsumtionen, som i efterföljande samtal följs upp.

Vår ingång är att behandlingen börjar redan vid utredningen där vi har möjlighet att utifrån minst tre faktorer påverka individen.

1. Är det tillräckligt viktig att göra förändringen?
2. Vilken tillit till den egna förmågan har individen?
3. Utifrån dessa kan vi sedan tillsammans med kunden bedöma kundens beredskap till förändring.

Vi har samtliga verktyg med från manualen men däremot lagt till några för att underlätta övergång till annan behandlingsmetodik som tex IDS 100, Frågeformulär för socialt stöd, Självkänsla samt Problem Gambling Severity Index. Vi har även utifrån alkoholkalendern skapat en narkotika- och spelkalender och anpassat de kvalitativa frågorna för att även ta med både spel och narkotika.

För att kunna fördjupa utredningen och kartläggningen mer kan vi ta hjälp av:  ASI/ADAD, ADDIS vuxen (läs mer om metoderna på socialstyrelsens hemsida), SCL 90, kartläggningar över familjerelationer och familjeklimat. URICA för fördjupad bedömning över beredskap till förändring, screening av kriminalitet och Psykologisk Inventering av Kriminella Tankemönster mm

Alla resultat dokumenteras för att skapa bra målbilder i genomförandeplanen. Behandlingen dokumenteras för att sedan sammanställas med måluppfyllelse och uppföljning i en rapport som överlämnas till remittent. I rapporten lämnar vi även förslag på fortsatt stöd.

Det medför en större syn på vad individen vill och behöver hjälp med samt hur ett arbete ska påbörjas med flera aktörer.

Utredande behandling (Genomförande)

Med psykosocialbehandling menar vi metoder eller tekniker som ska förändra eller bearbeta den enskildes problembeteende. Psykosocial syftar närmast på att man riktar sig både mot den enskildes missbruks- eller beroendeproblem och eventuellt andra problem som kan ha funnits före missbruksproblemet, eller som är konsekvenser av det.

Vi arbetar utifrån två grundläggande kriterier, primär terapeutisk intention och primär terapeutisk kontext.

• Med primär terapeutisk intention menar vi att det direkta syftet med verksamheten är att behandla individer med identifierade beroende-/skadligt brukproblem.
• Med primär terapeutisk kontext menas att det måste finnas en påvisbar koppling mellan behandlingsaktiviteten ifråga, det teoretiska och/eller kliniska sammanhang den utförs inom och förväntade terapeutiska effekter.

Vad som avses med ovanstående definitioner formuleras i fyra kriterier:

1. Behandlaren har en lämplig utbildning och kompetens för de behandlingstekniker som är tänkta att användas (kompetenskriteriet).
2. Behandlingen ska utövas inom en verksamhet som är anpassad för att bedriva behandling (kriteriet om terapeutisk kontext).
3. De tekniker och metoder som används ska ha stöd i behandlingsforskningen där det har bevisats att metoden har säkerställda och evidensgrundade effekter (evidenskriteriet)
4. Det primära målet ska vara att hjälpa den enskilda individen att komma ifrån sitt missbruk eller beroende och inte återvända dit (intentionskriteriet).

Socialstyrelsen betonar i de nationella riktlinjerna för missbruksvården att psykosocial behandling bör uppfylla de nämnda kriterierna men även ytterligare två kriterier: 

1. Interventionen  ska rikta sig mot den enskildes psykologiska och sociala livssituation med uttalat fokus på missbruk och beroende.
2. Interventionen ska främst syfta till att påverka motivation, beteende, attityder, känslor och tankar med uttalat fokus på den enskildes missbruk eller beroende.

Behandlingsbegreppet reserveras för sådana åtgärder som syftar till att minska individens beroende-/skadligt brukproblem och där det finns en påvisbar koppling mellan insatsen och den förväntade effekten. Fördelen med detta är att en avgränsning kan göras dels mot oseriös verksamhet, dels mot övriga värdefulla insatser som inte primärt har till syfte att påverka beroende-/skadligt brukproblem. Det innebär även att flera olika psykologiska behandlingsinriktningar kan inordnas i definitionen psykologisk eller psykosocial behandling.

Utöver de beskrivna kriterierna finns även andra element som bör ingå i en behandlingsinsats, ett fungerande samarbete mellan behandlare och individ, tydlig överenskommelse om behandlingens syfte och mål och att den insats som ges följs upp och utvärderas. En annan viktig aspekt är att frågan om frivillighet kontra tvång. För att kunna medverka i en förändringsprocess krävs förtroendefulla möten som är grunden i allt psykologiskt behandlingsarbete. Förtroendet går inte att tvinga fram. Det innebär att själva behandlingsrelationen måste vara frivillig! Däremot kan yttre omständigheter eller inre behov vara mer eller mindre tvingande för en förändring.

RevEreas;s metoder inriktar sig mot att arbeta med beroendet som ett problem men också utifrån problemet som en helhet där en livsstilsförändring är central. Du kan läsa mer om våra metoder här samt hur vi arbetar med digital behandling.