Våra behandlingar

RevEre@ erbjuder kundspecifika behandlingar för individer med skadligt bruk, missbruk, beroende eller psykisk ohälsa och anhöriga.

Vi har stor erfarenhet att skräddarsy behandlingar utifrån önskemål om till exempel innehåll, upplägg, plats och tid. Genom vårt nätverk har vi dessutom möjlighet att samordna behandlingar och stöd som möjliggör nätverkande och behandlingslösningar som annars kan vara svåra att genomföra lokalt. Kontakta oss för en förutsättningslös diskussion

Digital behandling

Platsbehandling

I denna form av behandling kan vi planera stödet utifrån dina förutsättningar.

Kvällstid, lunchtid, helger eller vardag. Tillsammans med dig resonerar vi om vad som fungerar bäst får både oss och dig. Vi möts via ZOOM så du kan själv sitta med en telefon, surfplatta eller dator där du tycker du trivs bäst.

 

Digital behandling är inte alltid att föredra. Då kan istället en platsbehandling vara alternativet. Vid en platsbehandling kommer antingen du till oss, eller vi till dig. 

Vi tror att behandling ska genomföras där du är trygg och ibland är då hemmamiljön att föredra alt på ditt arbete. Det är från vårt sätt att se det helt ok. Det viktiga är att du känner dig trygg.

Som tillval kan vi lägga till annan form av digital lösning för att underlätta vägen ur konsumtionen med tex Previct (se mer om previct här) eller Virutal Reality lösningar. Allt utgår från vad du vill ha ut av din behandling.

I vårt utredande och behandlande arbete arbetar vi enbart med metoder rekommenderade av socialstyrelsen alt metoder som det idag forskas på eller har en beprövad erfarenhet. Tillsammans med dig planerar vi stödet och dess omfattning baserat på vad utredningen visar. Du har alltid rätt till en god argumentation från vår sida!

KBT, en paraplymetod

KBT kan ses som ett paraplybegrepp som inrymmer ett flertal olika kognitivt och inlärningspsykologiskt viktade behandlingsmetoder. Det är således inte något enhetligt begrepp. Däremot finns det några centrala kännetecken som gemensamt utmärker de olika KBT modellerna under paraplyet. KBT kännetecknas av bland annat hög grad av vetenskaplighet, d.v.s. grundteorierna för KBT är testade i experimentella studier och den specifika metodiken är systematiserad och utvärderas kontinuerligt. KBT modeller testas alltid mot andra behandlingsalternativ i s.k. randomiserade studier (RCT) för att påvisa om de är effektivare än annan behandling.

Utöver detta kan vi ta in flera metoder i behandling och utredning som på ett eller annat sätt rekommenderas eller där det finns beprövad erfarenhet i. Kontakta oss antingen via mejl eller telefon. Ni kan även gå in på vår bokningssida och få en gratis konsultation.

  • Kognitiv beteendeterapi (läs mer om KBT här)
  • Schematerapi (läs mer om ST här)
  • Compassionfokuserad terapi (läs mer om Compassion här)
  • CRA (läs mer om CRA här)
  • ACRA – behandling för ungdomar (läs mer om ACRA här)
  • CRAFT – behandling för anhöriga (läs mer om CRAFT här)

 

  • Återfallsprevention (läs mer om återfallsprevention här)
  • Motiverande samtal (läs mer om MI här)
  • Motivationshöjande behandling (läs mer om MET här)
  • Haschavvänjningsprogrammet för både vuxna och ungdomar (läs mer om HAP här)
  • Tolvstegsbehandling (läs mer om tolvsteg här)
  • ADDIS utredning (läs mer om ADDIS här)
  • ASI utredning (läs mer om ASI här)

Det Transdiagnostiska perspektivet

Under de senaste decennierna har det skett stora framsteg i behandlingen av ångest och affektiva syndrom. Nya effektiva behandlingar som många bygger på KBT har utvecklats för de flesta tillstånden inom mental hälsa. Dessa metoder har varit snävt inriktade på de enskilda symtom som kan kopplas till en viss diagnos, tex panikattacker eller rädsla för social granskning. Nyare uppfattningar i forskningen visar dock oftare likheter mellan diagnoserna än olikheter, symtomen överlappar mycket ofta varandra. Tex finns oro med vid alla ångestsyndrom även om fokuset på oron kan variera (oro för anhöriga, oro för att få en panikattack, oro för vad som händer om jag inte tvättar händerna mm). Det finns även en likartad behandlingsrespons av sådana syndrom. Vidare finns även en stor samsjuklighet mellan de olika diagnoserna som man inte kommer åt med mer specifika behandlingar. Summa summarum finns vissa generella sårbarhetsfaktorer som kan bidra till utvecklingen av ångest, depression och andra närliggande syndrom och som kan vara effektivare att behandla tillsammans än de olika symtomen var för sig.

Sammantaget har forskningen hittat tre grundläggande sårbarhetsfaktorer:

  1.  Ångest, depression och andra närbesläktade syndrom präglas av negativa känslor.
  2. Personer med sådana tillstånd har en negativ inställning till sina känsloupplevelser (det är fruktansvärt att känna så här. Jag är svag som känner ångest).
  3. De negativa känslorna leder till att individen gör allt för att slippa känna känslorna i vad vi kallar undvikande- alt säkerhetsbeteenden

Det Transdiagnostiska perspektivet eller diagnosöverskridande perspektivet innebär bland annat att vi ser bortom diagnosen. Mer och mer forskning visar idag att många av de affektiva diagnoserna som tex ångest och depression har likartade tendenser i både problembild, men även vad individen måste lära sig hantera på annat sätt. Våra metoder och tillvägagångssätt i behandlingen hjälper dig som klient att:

  1. Förstå de bakomliggande behoven som dina tankar, känslor och handlingar ger uttryck för samt vad de leder till här och nu men även på längre sikt.
  2. Bli medveten om vad som händer i och runt dig här och nu.
  3. Utmana de automatiska tankar kopplade till yttre (tex att komma försent) och inre (tex förnimmelser om en kommande hjärtattack) hotbilder och öka den psykologiska flexibiliteten.
  4. Identifiera och förändra problematiska handlingar eller känslomässiga beteenden (individen lär sig att agera in i ett nytt sätt att känna).
  5. Lära dig en ökad medvetenhet och tolerans gentemot kroppsliga förnimmelser och känslor.
  6. Lära dig att själv kunna trygga dig i hotfulla situationer.

Även i det transdiagnostiska perspektivet har det utvecklats ett flertal olika metoder. I vår verksamhet använder vi främst Compassionfokuserad terapi som är en integrativ metod. Med integrativ menas att den kan kombineras med annan metodik. Vi använder Compassion i all vår metodik för att bland annat utmana den negativa inställningen till känslor, andra människor, händelser och platser (vår inre kritiker) samt att bygga in trygghetskänslor i individen. En annan metodik som vi använder är Schematerapi. Schematerapi har visat sig ha hög effekt på tex personlighetsstörningar, våldsutövare, våldsoffer, PTSD, andra trauman, barndomstrauman mm. En tredje metod som vi använder är Unified Protocoll. Vi använder den främst i gruppverksamhet på plats i våra lokaler eller i digitala grupper.

Kort om Schematerapi

Schematerapi är en vidareutveckling av traditionell kognitiv beteendeterapi med influenser från bland annat gestaltterapi och anknytningsteori. Vid personlighetsstörningar, långvariga depressioner, missbruk och andra tillstånd där fokus inte enbart ligger på att reducera symtom, utan där förståelse och läkning av grundläggande känslomässiga bristtillstånd är nödvändigt för bestående effekt och förbättrad livskvalitet, har schematerapi i flera studier visat goda resultat. Aktuell forskning visar på god effektivitet, i synnerhet vid behandling av patienter diagnostiserade med Emotionellt instabil personlighetsstörning. Se t.ex den svenska läroboken i Schematerapi: Schematerapi en klinikers handbok, Natur och Kultur 2016.