Att arbeta hemma

Idag placeras många ungdomar och vuxna med dyra placeringskostnader och långt ifrån den egna familjen och den egna vardagen. I rapporten, Ung kriminell eller vara annorlunda, har Lallander utgått från socialpsykologiska teorier som bland annat säger att vi människor är sociala varelser som utvecklas i mötet med andra människor. Vårt identitetsskapande blir aldrig färdigt utan är i ständig utveckling. Kontinuerligt söker vi efter erkännande och kan vi inte få det i socialt sammanhang söker vi upp andra situationer och möten där vi kan få det. Vidare lyfter Lallander upp teorier om att avvikande beteenden skapas i sociala processer, snarare än att det är något biologiskt eller en psykologisk disposition sedan födelsen. Man är inte en missbrukare, utan man blir det i en interaktionssprocess. I mötet med andra utvecklas en identitet och livsstil.

Att lämna en begynnande destruktiv livsstil är inte heller något som sker med engång bara för att individen har blivit socialiserad till ett nytt liv. Rollrester som tankemönster och problemlösningsstrategier finns kvar i individen som gör sig påminda i det nya livet. I den meningen handlar det ibland om att föra ett inre krig mot sina egna tankar.[

I skriften, Att göra nya val, nämner Lisa Koser några utvecklingsområden för professionella som arbetar med ungdomar i missbruk. Ett av de områdena var att institutionsplacerade ungdomar som skrivits ut har svårigheter att finna nya kamrater och komma in i mer positiva sociala relationer som kunde bistå i att bibehålla drogfrihet. Det svåra är inte att bli drogfri, utan att bibehålla drogfriheten.

Men, behandling har effekt

Trots svårigheterna att renodla jämförelser av behandling med ingen behandling, talar likväl resultaten av metaanalyserna i SBU;s rapport, Behandling av alkohol- och narkotikaproblem, att behandling för alkoholproblem har effekt. Den vägda effektstorleken från 14 studier är 0,47, vilket är en kliniskt signifikant siffra som är jämförbar med de resultat man uppnår vid behandling av andra sjukdomar och hälsoproblem inom hälso- och sjukvården. För människor med begränsade problem (måttligt eller inget beroende) ger begränsad behandling samma effekt som mer omfattande behandling. Detta är en viktig iakttagelse då flertalet människor med alkoholproblem har begränsade problem. Resultatet talar för att man bör pröva att använda/utveckla nya pedagogiska behandlingsformer, exempelvis med inriktning mot självhjälpsprogram.

För människor med mer omfattande problem ses bättre resultat med mer omfattande behandling än med ett samtal. Tyngden i beroendet är här avgörande. Studier som visat lika god effekt av ett samtal rör oftast högkonsumenter som ej är alkoholberoende. Generellt sett är sambanden mellan behandlingarnas omfattning (mängd, längd) och vårdform och deras effekter svaga. Resultaten av behandlingar som genomförts i sluten vård respektive öppen vård är inkonklusiva, liksom olika behandlingslängd med samma metod. Däremot finns stöd för att anpassa behandlingens omfattning i förhållande till missbrukets svårighetsgrad. Även vårdformen, (öppen-, slutenvård) bör anpassas till missbrukets svårighetsgrad.

Metoder för missbruks- och beroendevården

Specifika behandlingsmetoder ger bättre effekt än sedvanlig behandling. Hit hör motivationshöjande behandling, kognitiv beteendeterapi, inklusive CRA, 12-stegsbehandling och strukturerad interaktionell terapi med dynamisk referensram

Parterapi och anhöriginsatser ger positiva resultat. Parterapi visar i flera studier bättre effekter jämfört med individterapi. Behandlingseffekten förstärks när anhöriga eller närstående engageras i behandlingen. Sedvanlig behandling” saknar stöd, jämfört med specifika metoder. Med ”sedvanlig behandling” menas vanligen stödjande samtal i kombination med socialkurativa insatser; ibland ingår också disulfirambehandling. Dessa behandlingar är genomgående mindre väl definierade och innehåller inte ett lika tydligt fokus på missbruksbeteendet som de specifika terapierna och ger sämre resultat än dessa.

Stödet för matchning till specifik behandlingsmetod är svagt. Matchningseffekter framträder i ett antal studier, dock saknas replikation. Resultaten stöds ej av en stor och väldesignad studie, Project MATCH, som prövar samspel mellan patientkarakteristika till tre olika metoder.

I en medelsvår missbrukspopulation kan således olika specifika metoder vara lika framgångsrika. Som redan nämnts finns visst stöd för matchning till omfattning och vårdform i förhållande till missbrukets tyngd. I behandling av psykiskt störda missbrukare och bostadslösa missbrukare måste såväl missbruket som andra livsproblem behandlas samtidigt. Detta ställer krav på samverkan mellan olika huvudmän. Positiva effekter av behandling för hemlösa missbrukare har kunnat uppnås då beteendeterapeutiska tekniker och intensiv “case management” tillämpats. Stödboende eller slutenvård förefaller inte förbättra resultaten jämfört med behandling i öppna former.

Om empati

Åke Fabring lyfter fram empatin som en av de mest betydelsefulla faktorerna i behandlingsarbetet.

”Empati = den enskilda faktor som förklarar mest av förändringsvarians”

”Rådgivare som är empatiska visar relativt goda resultat medan de som har låg empatisk kvalitet kan göra klienter mer illa än om de inte träffat dem alls.”

”Hur skall vi tala med klienter? Till (limbiska systemet) reptilhjärnan med pekpinnar och hot mot känsla av självbestämmelse? Eller till förnuftet – cortex – där klienten kan överväga beslut i lugn och ro. Genomtänkt val av ord.”

Att anpassa lösningen till problemet (istället för tvärtom): att hitta sätt att möta de heterogena och varierande behoven hos en heterogen och varierande grupp människor med olika grader och typer av problem med olika rusmedel eller beteenden